Gravidhjärna eller bara trött...

I fredags var de tänkt att jag skulle ha en lugn och skön em/kväll där jag bara skulle tänka på mig själv. Gick hem tidigare, åkte och tränade och sen skulle jag bara svänga förbi affären och bensinstationen innan fredagsmyset skulle infinna sig. Men då jag står och tankar bilen upptäcker jag till min förskräckelse att jag står och pumpar vår diselbil full med etanol! Panik! Var hyffsat lugn i början men efter en stund bröt jag ihop och grät som en mistlur…fick ägna em åt att ringa försäkringsbolag, Volvoverkstaden och assistanskåren (som fick komma och hämta mig och bilen). Martin var gullig och kontaktade Viktoria och Christian som fick komma och hämta upp mig på bilverkstaden (som så klart var stängd då klockan var efter fyra på en fredagseftermiddag). Allt var bara så himla typiskt! Så onödigt! Det enda som jag kan vara glad för är att jag inte hade Oliver i bilen eller att jag var på väg in till BB… Men att vara utan bil skapar så mycket ”problem”, allt blir så mycket krångligare… Men som Martin sa, att de viktigaste var att inte jag eller Pysen var skadad på något sätt, de andra är världsliga ting.

 

Helgen i övrigt har varit lugn och jag har kunnat njuta av min ensamhet även om jag varit produktiv och gjort en hel del nyttiga saker också (lagat barnkläder, ordnat barnmat som jag frusit in, städat mm). Klart jag saknat både Martin och Oliver, och de var himla skönt att få hem dem igår, men ändå var de skönt att bara få vara själv ett tag.

 

Pysen hade förresten uppvisning i magen igår, rumlade runt och försökte sticka ut fötterna genom magen. Både Martin och jag kunde liksom greppa om Pysen häl/fot (vi tror att de var de i alla fall).

 

/Anna

Gravid | |
Upp